Vem hade kunnat räkna ut att 2020 skulle bli ett så annorlunda år som det blev. En pandemi som man i början trodde skulle vara över till sommaren fortsatte med en andra våg inpå hösten/vintern och ingenting av det som man hade planerat gällande utställningar och tävlingar blev av. Trots det finns det ändå lite att presentera i fråga av resultat, valpar och lite annat som hände under året.
Januari
Då vi inledde året så var allting som vanligt, föga visste man vad som skulle komma.
Turku Winter Dog Show som alltid är en trevlig utställning inledde tävlingsåret. Jag visade både Daidai Ares och Ch Caspian Line's Look at Me "Kajsa". Ares fick nöja sig med ett excellent i öppen klass och "Kajsa" blev 4e bästa tik (av 12 tikar) i tuff konkurrens och stor klass. På filmen visas tikfinalen. Domare var Markku Mähönen.
Februari
I februari gick färden återigen österut. Ares och jag tävlade i agility på HSHK i Vanda, han tävlade i medi-1 och vi tog en 2:a och en 3:e placering men ingen 0 bana. Det var andra gången vi tävlade utom Åland och det gick ändå bättre än gången innan, då han hade bättre fokus. Domare var Petteri Kerminen.
Mars
I mitten på mars slog Coronan till på Åland och i Finland, plötsligt ställdes alla utställningar, agility- och rallytävlingar in. Jag tänkte att det skulle bli kortvarigt men så blev det inte. Vi flyttade till stugan från mars och bodde där ända till slutet av september. Det blev mycket arbete på distans och vi påbörjade vårt trim och garagebygge. Äntligen går en dröm i uppfyllelse att få ett eget trim.
På bilden är utsikten från trimmet som är så fin, jag tror att jag kommer bli mycket inspirerad att klippa pudlar där. Förutom trim kommer rummet att användas som pysselrum och gästrum eftersom det kommer att finnas anslutande WC med dusch.. Målet är att det ska stå klart hösten 2021.
April
I april fyllde jag 50 år, ett halvt sekel... Ålandstidningen kom och gjorde en intervju med mig och tog en bild på mig med pudlarna, vilket inte var så konstigt eftersom de senaste 10 åren av mitt liv i stort sett har präglats av pudlar. Vår första pudel Kaj köpte vi i december 2010 och på den vägen är det och jag ångrar det inte en endaste sekund.
Med Corononan blev det plötsligt mycket populärt med olika webinarier. I april deltog jag i ett trimwebinarium med Olga Arkhipova som gick på ryska. Det var intressant även om jag inte förstod precis allting. Till saken hör att jag läst ryska tidigare och i år tog jag även upp ryskan igen och studerade på Öppna Högskolan på Åland kursen Ryska 2.
Den 28 april fick jag för första gången testa på att ställa ut pudel online, vilket inte var så enkelt. Det krävdes en hel del förberedelser, eftersom man skulle filma sin prestation och lägga upp den just den dagen som var aviserad. Så klart så blåste det storm när Lilly min dotter skulle filma "Kajsa" och mig. Alla som ställt ut pudel vet hur "enkelt" det är att visa pudel i full päls i storm... Vi letade efter en plats i lä som var stor nog att rymma en ring, men det var i princip lönlöst. Hursomhelst gav domare Ute Eberhard fin kritik åt Kajsa med följande ord "Very beautiful black female. A true champion. Well put together. Correct movement with style and elegance." Vi gick inte till final, men förutsättningarna var inte heller de bästa. Ska man filma en pudel i rörelse, så krävs stora ytor och man bör planera hur man ska filma och hur man skall visa hunden för bästa resultat. Kajsa var i fin form och pälsen fantastisk, så visst känner man sig lurad på en utställningssäsong, men sånt är livet.
Maj
Maj månad brukar vara den intensivaste månaden vad gäller hunduställningar och agility. Denna månad var i princip helt tom på aktiviteter förutom att jag deltog i ett webinarium med pudelspecialisten Mikael Nilsson och rubriken "Förberedd för vinst". I maj började man hoppas på att kunna ställa ut hund igen och vissa mindre utställningar kom igång i Finland senare under sommaren men då hade jag redan planerat att para Kajsa, så det blev endast en utställning under året.
Juni
I juni gick sista deltävlingen av Flow Dog Winter Cup som inte kunde köras i början av året på grund av Coronan. Ares slutade på en hedrande andra plats totalt efter flera deltävlingar i startklassen. Här är en video på vår 0 bana.
Den 26 juni ordnade "Kennel Daidai" den andra Kennelträffen någonsin och valparna + mattar och hussar möttes hemma hos oss på stugan. Vi saknade Daidai Born This Way från Jakobstad och Daidai Broken Arrows från Gimo, tyvärr kunde de inte delta p.g.a. Coronan. Vi som var på plats njöt av en fin sommardag med grillad korv, agility och bad. Jag hoppas att vi inkommande sommar kan träffas igen alla som vill och kan.
Juli
Den 9 juni parades Kajsa med Ronickens Skywalker kallad "Kjole" (Ch Kudos Firework x Ronickens Gunhild) en svart dvärgpudel som ägs av Lillan Holmberg. Jag hade haft ögonen på honom en länge tid och tänkt att han skulle kunna passa Kajsa men det blev av först nu, tredje gången gillt. Kjoles bror Ch Ronickens Anakin har blivit BIS på svenska pudelnationalen och vunnit finska pudelspecialen. Jag valde ändå Kjole och passligt var det ju då han fanns på Åland.
I slutet av juli for Ares och jag över havet och tävlade agility i Lieto och vi lyckades ta sista LUVAn som krävdes för att flytta upp till 2:an. Vi gjorde en 0 bana och placerade oss på tredje plats. I ettan krävs bara 0 bana för att få LUVA. Men målet var nått, att flytta upp till tvåan. Domare var Jari Suomalainen.
Innan månaden var slut hann Ares och jag ställa upp i Agility.ax inofficiella utställning. Domare var Mikael Nilsson och vi vann grupp 9 och slutade som BIS-4 i stora finalen. Vi fick även en fin rosett som en gång Kudos Grand Slam "Ibert" vunnit. "Ibert" är C-kullens mormors far och var även vår första pudel "Kajs" pappa. Utställningen återanvänder gamla rosetter som inte annars skulle komma till nytta, vilket jag tycker är bra.
Augusti
I augusti hade man nästan glömt Coronan, allting kändes som vanligt och månaden var hektisk med Flow Dog agility cup och klubbens egna cup. Vi ordnade även kvälls rallytävlingar där Karlos knep de högsta poäng vi någonsin fått i rally d.v.s. 94 p i öppenklassen och en tredje placering. Två dagar senare fick han 75p och fick ny titel RTK-2 och flyttades upp till vinnarklass. Ares gjorde sin rallydebut och fick 88p i nybörjarklass i sin första tävling och i andra tävlingen skulle vi ha fått 99p om jag inte hade stigit utanför ringbandet innan start!
Men man lär sig så länge man lever, dock en dyr lärdom. Han fick i alla fall hederspris av domaren för sin fina runda. Domare var: Päivi Nummi
I slutet av augusti ordnade klubben de officiella agilitytävlingarna i dagarna 3, med start på fredag kväll. Ares gjorde en kanondebut i 2:an och lyckades med en 0 bana i ösregn. Trots en tid på -11,40 så var en annat ekipage snabbare och vi slutade på 2:a plats utan LUVA. Resten av helgen var total katastrof, allting gick fel och vi diskade oss i de 5 resterande tävlingarna. Vilket lämnade bitter eftersmak. Domare: Tomas Berglund.
September
Efter en väldigt intensiv augusti, lugnade sig snart allting ned för att förbereda valparnas ankomst. Röntgen hade visat 3 valpar och på natten den 10 september föddes två vita tikar och en svart hane. Jag hade inte kunnat tro mina ögon när den första vita valpen såg dagens ljus och så kom det ännu en vit. En dröm hade gått i uppfyllelse att få vita valpar. Till saken hör att det inte finns vitt på någon sida åtminstone 8 generationer bakåt. Det bara råkade sig att även Kjole bar på vit gen och sen att utdelningen blev så stor procentuellt. Kanske naturen plötsligt bestämmer sig att det finns för lite vita dvärgpudlar så att de recessiva generna äntligen får spela ut sina kort. C-kullen var en lyckoträff och jag väntar med spänning att få se hur de utvecklas och förhoppningsvis får man ställa ut dem i vår. Det ser jag verkligen fram emot.
Oktober
Oktober var en lugn månad och återhämtning efter mycket nattvak med valparna. Jag tränade mest agility och tog extra kurser för Sandra Gustafsson från Alandia Flow Dog förutom den träning jag hade min tisdagsgrupp och tränare Malin Sagulin.
November
I november levererades lilla Daidai Cartier "Calle" till sin nya matte och husse i Kyrkslätt. På hemvägen passade jag på att stanna till i Lohja och tävla agility med Ares. Vi fick äntligen revansch från surdegen i september och fick t.o.m. vår första hopp LUVA i tvåan. Vi placerade oss i alla tre tävlingar vilket var så jätte kul. Domare var: Tomi Raita-Aho.
Senare i november delades klubbens egna cuppris ut. Ares och jag vann cuppen för första gången. Det kändes extra kul eftersom vi verkligen försökt hinna delta i alla deltävlingar.
Kajsa hade de två tidigare åren placerat sig som 2:a. På bilden syns de söta statyetterna från 3 år.
December
Sista månaden på året var en relativt lugn månad, vi tränade mycket och vi deltog i tomtehoppet som är tradition för klubben på Granlunda gård. Själva agilitytävlingen gick inte så bra men vi tog hem julkorgen som alltid lottas ut, för 4:e gången! Hur är det ens möjligt att vinna huvudvinsten 4 gånger? Härmed är pudelåret 2020 slut och trots Covid-19 så kan jag konstatera att jag hunnit tävla och träna rätt mycket. Nu ser jag fram emot 2021 och hoppas att det är möjligt att tävla och ställa ut, misstänker att det är fler än jag som har lite tävlingsabstinens.