top of page

Pudelavel - hur väljer jag hane?

  • Skribentens bild: Ninsahn
    Ninsahn
  • 18 juli
  • 5 min läsning

Jag har tänkt sätta mig ner och skriva så många gånger redan, men tiden har inte räckt till. Sommaren började med en massa fester och kalas, men nu ska jag tro att det lugnar ner sig lite en stund... i alla fall idag. Jag sitter ute på altanen och skriver. Rosdoften gör sig påmind, vågorna krusar lite lätt och solen strålar från klarblå himmel - det är äntligen sommar på riktigt!


Chloé som junior här på bilden.
Chloé som junior här på bilden.

Pudlarna har det skönt på stugan där de får gå fritt på gården, vi har inhägnat nästan allt, så man kan tryggt ha dem lösa. Chloé går i väntas tider och ska valpa om tre veckor och det var lite det jag tänkte berätta om i några bloggavsnitt. Resan från att välja hane till att valparna föds. Första bloggen kommer att handla om det här med att välja hane.


F- kullen, den sjätte i ordningen.

Kenneln är nu inne på den sjätte kullen. Vi döper valparna i bokstavsordning så detta blir F-kullen. Alla tänker olika, men jag är lite av en person som tycker om ordning och reda, så det är lättast att hålla reda på kullarna på det sättet. I och med den här kullen, är det den tredje tiken vi använder i kenneln och i andra led. Vår fina "Kajsa" Caspian Line´s Look at Me, satte grunden för aveln och nu försöker vi bygga vidare på hennes fina arv. Chloé liknar väldigt mycket på Kajsa och när vi nu valde hane så försökte vi hitta en som matchar henne och kompletterar till de delar som fattas henne. Chloé fyller 5 år i höst så vi tyckte att det var hög tid att para henne innan det är för sent i och med att det också är hennes första kull. Chloé höll lite inne med löpen så länge hennes mamma fanns i livet. Så detta är bara hennes 5:e löp på nästan 5 år. Kan vara intressant att veta, att om man har flera tikar i flocken och någon är väldigt dominant så kan det påverka de andra tikarnas löp. Chloé hade sitt första ordentliga löp först förra hösten, efter att hennes mamma gått bort.


Välja rätt hane

Det är ju så inom aveln att desto mera individerna liknar varandra, desto säkrare är det att du vet hur valparna ska bli och du får ett jämnare resultat. Tar du en jätte stor hane och parar med en liten tik t.ex. så kan resultatet bli en jätte stor hane eller en liten tik, det är sällan man får mittemellan modellen. Sedan måste man också titta bakåt i stamtavlorna vad som ligger bakom i storlek. Vi fick t.ex Ares i första kullen som egentligen går över till mellanpudel trots att både mamman och pappan var väl under dvärgmåttet, men det beror ju på att Kajsa åtminstone har mellanpudel bakom sig några led bakåt. Detta är nu bara storleken jag pratat om men sen finns det ju parametrar som färg, temperament, kroppskonstruktion, modell etc...


För egen del har jag inte kommit så många led ännu att jag kan säga att jag satt min prägel på pudelaveln, men jag försöker ha en tanke "en bild" på den perfekta pudeln och vart jag vill komma med aveln och vad som är viktigt för mig.


Som ni säkert redan förstår såhär långt så är avelsarbetet inte någonting enkelt, att man t.ex. bara tar första bästa hane och parar den och tror att det ska bli bra.


Hälsotester

Förutom allt detta så är det ju också viktigt att hälsotesta föräldradjuren. I de olika hundraserna finns det rastypiska sjukdomar. För pudeln är det i huvudsak PRA (Progressiv Retinal Atrofi - ögonsjukdom) som man kontrollerar både genom DNA-test och ögonbesiktning. Om båda föräldradjuren bär på genen så blir valparna så småningom blinda. Därför checkar man upp detta för att inte para en bärare med en bärare. Patellagranskning görs också för att säkerställa att hundens knäskålar ligger som de ska och inte hoppar ur led. Vi har t.ex. testat det som i princip går att testa på Chloé, hon har ögongranskats och DNA testats för PRA och patella granskats. Vi har även gjort rygg- och höftröntgen. Jag tycker att det är viktigt då man håller på med en hård sport som agility att kontrollera upp hur det är ställt med hunden, så att man inte får överraskningar.


Chloé har redan börjat dra sig lite undan. Ligger gärna i öppen bur där hon får lugn och ro och bida sin tid.
Chloé har redan börjat dra sig lite undan. Ligger gärna i öppen bur där hon får lugn och ro och bida sin tid.

Chloé är vit och jag valde en vit hane, han har god resning med lång hals och är kvadratisk (modellen) som Chloé med långa ben. Hans temperament är godmodigt och vänligt. Han har både bra svansansättning och svans liksom Chloé. Jag hoppas valparna får lite mera hals än vad Chloé har och att hans godmodiga temperament också ska föras över på valparna, men som sagt det vet man ju inte. Båda föräldradjuren har riktigt bra pälsar för att vara vita. Vita pälsar är ofta lite tunna i stråna är inte av samma kvalité som de svarta, utan mera åt mjukare hållet. Så det får man också tänka på när man väljer hane och sträva till bättre pälsar. Sen vill åtminstone jag att mina pudlar ska vara bra kroppade utan att vara tunga. Det kan vara en svår balansgång, men om man tänker att pudeln ursprungligen är vattenapporterande, så behöver det ju finnas rum för stora lungor i bröstkorgen. Idag används pudlar också till agility som också är en krävande sport och då är god syresättning en förutsättning. Resningen är också typisk för pudeln. Den ska vara stolt och det kommer sig av att den skulle bära fågeln, så resningen kom ju naturligt därifrån.


Vi har ca 3 veckor kvar nu till valpning och får hålla tummarna att allt går bra. Ultraljudet visade 3 valpar men man vet inte ändå 100% att det är det som kommer ut. Ibland absorberar tiken fostren också. Det underbara var i alla fall att när vi tittade på ultraljudet så slog redan ett litet hjärta bara ca 3 veckor efter parning, vi gjorde ultraljudet på dag 24.


Kajsa med dottern Chloé. Typlika men olika färg.
Kajsa med dottern Chloé. Typlika men olika färg.

Genetiken kan spela ett spratt

Det magiska och spännande med avelsarbetet är att hur mkt du än planerar och tänker att det ska bli, så är det ändå genetiken som bestämmer och kan trolla fram saker som du inte var beredd på.


På den vägen fick vi vår vita linje. Kajsa som var svart parades med en svart hane som också bar på vitt visade det sig. Så jag fick det jag hoppades på en vit pudel. De recessiva anlagen är otroligt spännande och kan både ställa till det och överraska med nåt positivt.


På bilden intill så syns Kajsa med dottern Chloé. Båda är typlika men olika färg. Chloés pappa var Ronickens Skywalker som också var väldigt lika i typ som Kajsa.




Kommentarer


bottom of page