October 23, 2019

March 27, 2019

December 31, 2018

Please reload

Senaste inlägg

2017 en tillbakablick :-)

December 28, 2017

Nu är det dags att summera Kennel Daidais händelserika pudelår
 

För mig har det varit ett väldigt speciellt år, då min dröm äntligen besannades efter år av förberedelser.

 

Kennelnamnet Daidai erhölls 2015 och den 3 oktober 2017 kom den första efterlängtade valpkullen. Själva parningen kom ganska plötsligt på, då Kajsa började att löpa i augusti, då vi egentligen skulle ha varit på pudelspecialen i Eskilstuna. Men ödet ville annorlunda, så istället bar vägarna till Stenungsund i Sverige där Kajsa fick träffa Tom. Ett kärleksmöte, där tycke från Kajsas sida uppstod direkt. Tom heter i själva verket SE UCH IT UCH WW-13 WW-15 SE-V 14 Kudos Firework och är Mikael Nilssons fina dvärghane som  också blev årets utställningshund i Sverige 2014. Eva Gustavsson som numera sköter om Tom tog emot oss och vi hade en fantastiskt trevlig dag i Stenungsund med efterföljande middag. Stort tack till Eva, det var så himla skoj att träffas. 

 

Jag hade länge drömt om att få Tombebisar med Kajsa, då jag tycker att det är två drömlinjer dvärgpudel (Kudos och Caspian Line's) som man kunde pröva att kombinera. Sagt och gjort, Kajsa blev dräktig och födde den 3 oktober 2017 två vackra pojkar. För mig var det första hundförlossningen och jag satt med uppfödarmanualen i knäet samtidigt som jag försökte göra allt "rätt". Jag hade förberett mig på alla sätt jag kunde, men det var ändå väldigt omtumlande att själv vara med och förlösa Kajsas bebisar.  För Kajsa var det också omtumlande, förstföderska och allt som hon var, men vi fixade det tillsammans och vår dotter Lilly kom som en hjälpande hand då jag mest behövde det.  Kajsa har varit en fantastisk mamma på alla sätt, hon gav t.ex. så mycket mjölk åt sina bebisar att det tog 18 dagar innan de öppnade sina ögon.

 

 Jag höll nästan på att bryta samman, eftersom ingen jag hade pratat med hade varit med om att valparnas ögon öppnades så sent som dag 18. (normalt är senast dag 14). Jag läste sedan på nätet, att har tiken mycket mjölk, så har valparna inte så stor orsak att öppna ögonen så tidigt. Mina små valpbebisar var så tjocka, då jag vakade över Kajsa och såg till att hon diade varannan timme de första dagarna. Antagligen var jag överdrivet hönsig, men är det första gången så vill man ju göra allt så bra  och rätt som möjligt. 

 

Att följa två små liv på så nära håll och hur snabbt de utvecklades har varit helt fantastiskt: Att ögonen öppnades, att mjölktänderna kom på plats och hur de plötsligt kunde gå och springa omkring och leka. Det är helt otroligt att valpar kan bli klara och få nya hem på så kort tid. Jag hade också sådan tur att vi fick fina valpköpare till Daidai Apollon, som lämnade oss strax före jul. Han har fått ett nytt fint hem med pudelkompisen Pixi . Sen hade vi Ares kvar som vi sparade in i det sista och tillslut beslöt vi att hålla honom eftersom han såg så lovande ut. I skrivande stund är han 3 månader och ser ut att bli en mellanpudel med en vikt över 3 kg och en mankhöjd på 26,5 cm. Det visar sig förstås så småningom hur det blir, men vi hoppas att han blir mellan.

 

Utställningarna

Före valparna kom så hade jag en lyckosam vår, då Kajsa 1 vecka efter att hon fyllt 2 år blev både finsk och svensk utställningschampion. Jag ställde henne i Gimo den 27 maj och hon blev BIM och fick sitt andra CACIB för Jussi Liimatainen i tuff konkurrens. Dagen efter ställde jag henne på pudelspecialen i Hammarskog utanför Uppsala och hon blev återigen BIM för Laurent Heinesche och därmed svensk och finsk utställningschampion. Innan vi tog sommarlov ställde jag henne på nationella utställningen i Leksand för Juha Putkonen den 11 juni och hon blev BIM för tredje gången i rad vilket gladde mig enormt, med tanke på hur mycket vi jobbat för att få henne avslappnad i ringen. Vi är inte 100% där ännu, men det blir bättre för varje gång.

 

Efter ett långt sommarlov så åkte jag till Norge med min goda väninna Liz, som alltid kommer med på mina långresor. Efter en blöt tillställning i Lillehammer kunde Kajsa även titulera sig norsk och nordisk champion och hon fick sitt tredje CACIB. Karlos var också med till Norge och placerade sig som 2:a bästa hane och fick reserv-cert och sitt fjärde och sista CACIB och kan nu titulera sig internationell champion. 

 

Jag är så himla glad och stolt över pudlarnas framgångar i ringarna och att alla våra pudlar är champions. 

 

Vad som väntar 2018 får vi se, jag har inte planerat så mycket annat än att vi kommer att åka till Åbo på Turku Wintershow med Kajsa, men sen är det rätt öppet. Jag hoppas vi kan tävla mera Agility och det skall bli spännande att följa hur Ares utvecklar sig. Jag kan inte fatta riktigt ännu att jag har en egen uppfödd pudel i mitt hem.  

 

Till sist vill jag önska ett riktig Gott Nytt pudelår 2018!

Please reload

Följ oss
Sök efter taggar
Please reload

Arkiv
  • Facebook Basic Square