Jag har väl vid det här laget haft pudel sen 2010 då vi skaffade vår första dvärgpudel Kaj. Skulle jag ha haft den kunskapen då som jag har nu, hade jag gjort många saker annorlunda. Jag startade helt enkelt på ruta 0 och hade det inte 100 klart för mig hur jag skulle uppfostra hunden, träna in koppelgående, bemästra hundmöten etc. Jag hade mycket lite kunskap om hundars beteenden, flockdynamik och hur de interagerar med varandra.
Din hund är din läromästare om du är lyhörd. Desto mera du lär dig, inser du hur lite du kan.
Idag efter 14 år känner jag att jag kommit en bit på vägen, men jag lär mig nytt nästan varje dag. Alla våra pudlar (hanar och tikar) är naturligtvis olika personligheter och vad det medför.
Jag brukar säga att varje hund har gett mig nya insikter då de har haft utmaningar som varit svåra att lösa. Allt har jag inte löst, men mycket har jag lärt mig och förstått hur jag kan jobba vidare och komma runt problem som uppkommit. Hade jag haft en hund som varit lätt, hade jag ju inte heller lärt mig lika mycket. Det gäller att vända på tankesättet, att se utmaningar som någonting positivt.
Lär rätt från början! En hundcoach skrev på Instagram häromdagen. Har du inte fått din första hund att klara av vardagslydnad, d.v.s. gå fot eller gå sidogående med eller utan koppel så är du inte redo att skaffa en till hund. För mig var det ju redan kört i ett tidigt skede... Innan jag hade satt grunderna för vår första pudel Kaj hade jag redan skaffat en ny pudel och sen kom nästa pudel och nästa pudel... Tillslut hade vi en flock på fem pudlar som alla ville ha sin uppmärksamhet och hade sina olika personligheter även de som kom från samma föräldrar var förstås helt olika. Dynamiken i flocken ändrade också varje gång det kom in en ny individ och de beteenden som redan hade befästs, smittades naturligtvis över till nästa och det var ju inte alltid de bästa beteendena. Så med facit i hand, hade jag uppfostrat den första pudeln rätt så hade jag ju inte haft svårt att lära nästa rätt också. Jag borde även ha varit en tydligare ledare och varit mera konsekvent i inlärningen.
Rött ljus & grönt ljus Idag är flocken nere på 3 pudlar och dynamiken har förstås också ändrats med det. Dock försöker jag nu då de är mindre till antalet att lära om. Har insett att det aldrig är försent för det, så just nu jobbar jag med fotgående på promenaderna och försöker att de ska bli bättre på hundmöten.
Lättast är ju att träna dessa saker om man börjar med en pudel, det märks tydligt när jag har två med mig hur den ena varvar upp den andra tills de blir helt oregerliga och det är "rött ljus" hela vägen som man använder inom hundterminologin. Rött ljus betyder att det har gått så långt att man inte får någon kontakt med hunden längre (okontaktbar) och du får börja om från början igen. En hund går bara att lära och visa när det är "grönt ljus" d.v.s. att den har fokus på dig och det du vill göra. "Gör det lätt för att hunden att göra rätt", som Fredrik Steen brukar säga.
Flockledarens mentalitet viktig
Vad gäller flockdynamik och hur hundarna interagerar med varandra, så är flockledaren av största betydelse. Lär dig se vem som är flockledaren och hur han utövar sitt ledarskap. Man kan tro att den mest utåtagerade hunden är flockens ledare, men i regel är det den lugna. Jag har i alla fall märkt att den flockledare som är den lugna och inte behöver göra nåt för att visa sin dominans är den bästa. Den säkra och lugna hanen eller tiken har sån pondus att de andra inte behöver hävda sig och det råder ett lugn i flocken. Vår första pudel Kaj var en sådan. Enda gången han behövde visa var skåpet skulle stå var när yngligen och toypudeln Kenny försökte hävda sig, då lade han ikull honom och satte tassen på hans mage. Där låg han sen och skrek av ilska tills Kaj ledsnade, släppte tassen och lämnade honom där på golvet. Kenny blev tyvärr flockledare efter att Kaj gick bort, men han har inte varit den bästa flockledaren så här med facit i hand. Kenny har härskat på ett dominant och vresigt sätt gentemot de övriga individerna som inte har varit till gagn för att inhysa lugn och trygghet i flocken.
Jag hade en riktigt jobbig period då Kenny toypudeln och Karlos dvärgpudeln skulle göra upp om ledarskapet efter att Kaj hade gått bort. Båda pudlarna var jämngamla och båda ville bli flockledare, vilket ledde till att de rök ihop titt som tätt. När det var som värst fick jag placera dem på var sitt håll i rummet och hela tiden checka av dem om de började stirra på varandra, då var det fem före att de rök ihop. Jag var nära att placera om den ena pudeln, men med tiden lugnade det sig och det stod klart att toypudeln Kenny var den som dragit det längsta strået. Helt vänner blev de naturligtvis aldrig. En till lärdom jag drog av detta var att aldrig skaffa hundar tätt efter varandra eftersom det ofta kan bli strid om rangordningen. Ja det finns mkt att säga om hundar och flockdynamik.
Summa sumarum: Hundar är underbara, men för att få en så bra start som möjligt med ditt hundliv, råder jag dig att gå kurser, läs böcker och inhämta så mycket kunskap som möjligt. Vi har ju den underbara turen här på Åland, att det finns så många privata aktörer och klubbar som håller högklassiga kurser.
Comments