top of page

C-kullen är här!

Skribentens bild: NinsahnNinsahn

Det är alltid en lika stor vånda då en ny kull skall komma till världen och jag känner mig fortfarande väldigt novis vad gäller förlossningar. Hittills har jag klarat mig ganska bra men jag har alltid väckt den stackars jourhavande veterinären mitt i natten, nu senast halv 4 på morgonen.


Ch Caspian Line's Look at Me "Kajsa" parades den 9 juli 2020 med fina Ronickens Skywalker en vacker svart dvärgpudel som jag haft i mina tankar länge. Han är knappt alls utställd, däremot har hans bror Ronickens Anakin som bl.a. blivit BIS både på Pudelnationalen i Sverige och på Finska Kennelklubbens rasspecial och han har blivit champion både i Sverige, Finland och Danmark. Ändå valde jag "Kjole" som han kalls till vardags. I mina ögon en ännu vackrare pudel men också temperaments-mässigt väldigt stabil. Det där med temperamentet är för mig så oerhört viktigt. Kajsa har en tendens att bli lite överaktiv, så därför ville jag ha en hane som är något stabilare och lugnare i temperamentet.

Vad gäller "Kjoles" stamtavla så är hans far CH Kudos Firework, samma pappa som vår Ares har samt mamma är Ronickens Gunhild som i sin tur är helsyster men från annan kull till vår första pudel Kaj. Gunhilds pappa är den framgångsrike Ch Kudos Grand Slam "Ibert" som lämnat många fina avkommor bakom sig och hans temperament var helt fantastiskt. Underbar pudel på alla sätt. Mamma till Gunhild är Solne's Bug Me.


Parningen gick enligt boken med nästan halvtimmes hängning båda gångerna för vi gjorde om parningen tre dagar senare bara i fall att. Föga kunde Lillan (Kjoles ägare) och jag då ana att det halv fyra på morgonen skulle komma en "vit" valp! En timme senare efter att jag hunnit väcka veterinären och undra varför det tog så länge som kom det en till vit valp... Jag kunde inte tro mina ögon att Kajsa låg där med två vita flickor. Jag hann just anteckna vikt när jag märkte att Kajsa började att tugga i sig någonting (moderkakan) då kom den sista valpen en vacker svart pojke. Bara 10 min efter valp nr 3. Ja det var som vanligt lite omskakande och dramatiskt. Efter att sista valpen kommit kom det ett lugn över lådan och jag var så lycklig över att allt förlöpt så fint trots att jag tyckte att hon var lite värksvag.



Valparna hade alla bra startvikter, men pojken vägde minst 141gr vilket är den mista valp vi har fått hittills. Igår när jag vägde dem nästan 2 veckor gamla var vikterna 479gr, 453gr och 436gr så man får ju säga att kullen ändå är gamla jämn så här långt viktmässigt.


Ännu en gång förundras man över genernas spel. På "Kajsas" och "Kjoles" sida finns bara brunt och svart minst 8 generationer bakåt i stamtavlorna och kanske längre också. Ändå kommer två vita mirakel fram. Jag hade färgtestat Kajsa tidigare och visste att hon bar på brunt och vitt, men Kjole var inte testad och har gett en kull tidigare som var helsvart. Jag har tidigare skrivit om detta med färger. Jag ser det som en rikedom att en pudel bär på dessa färger recessivt även om inte alla vill ha det med i sina stamtavlor... Förhoppningsvis kan dessa vita tikar bidra till att öka avelsbasen på vita dvärgpudlar som inte är särskilt stor. Ett bevis på att det är brist på vita dvärgtikar är att jag snabbt fick många förfrågningar på tikarna från flera olika länder.


Avslutningsvis hoppas jag nu att valparna utvecklar sig fint . Ett mirakel skedde för två veckor sedan och jag är glad att jag fick vara med och uppleva det :-)

173 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Comments


bottom of page